Etikett: häktning

Publicerat

Misstänkt, ung och inlåst

Uppdatering 2021-06-09: Uppsatsen finns nu att hämta direkt i LUP Student Papers.

Den 3 juni försvarade jag mitt examensarbete inom ramen för juristprogrammet. Uppsatsen är godkänd och i väntan på publicering i LUP Student Papers, finns den för nedladdning direkt via denna länk eller under publikationer.

Uppsatsen utgör en kritisk granskning av de nya häktningsreglerna för barn med hänsyn till kraven i Europarådets antitortyrkonvention, FN:s antitortyrkonvention och barnkonventionen. Syftet är att beskriva och analysera de nya häktningsreglerna för barn som beslutats träda i kraft den 1 juli 2021. Parallellt med utarbetandet av nya häktningsregler för barn har barnkonventionen inkorporerats i svensk rätt. De frågeställningar som besvaras är:

  • Är de nya häktningsreglerna för barn tillräckliga för att undslippa fortsatt kritik från internationella konventionskommittéer?
  • Har barnkonventionens inkorporering i svensk lag inneburit någon skillnad vid häktning av barn?

Läs gärna och återkom om du undrar över något! Jag kan kontaktas via sociala medier, eller genom kontakt på hemsidan.

Publicerat

Lagrådet avstyrker justitieutskottets förslag om förlängd häktningstid

Justitieutskottets förslag om en längsta häktningstid om nio månader riskerar att öka häktningstiderna jämfört med idag.

Som jag skrivit om tidigare överlämnades i mars 2020 propositionen Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering (prop. 2019/20:129) till riksdagen. I propositionen föreslogs bland annat att den som är misstänkt för brott som utgångspunkt ska få vara häktad som längt sex månader fram till dess att åtal väcks. Tidsgränsen föreslogs möjlig att överskrida vid synnerliga skäl. I juni lämnades promemorian Förlängning av föreslagna tidsgränser för häktning ut för remissyttranden. I promemorian föreslogs av justitieutskottet istället en yttersta tidsgräns om nio månader, dock fortfarande med möjlighet till förlängning vid synnerliga skäl. Den 22 oktober beslutade utskottet att inhämta Lagrådets yttrande. Igår, den 3 november, presenterades Lagrådets bedömning.

Fortsätt läsa ”Lagrådet avstyrker justitieutskottets förslag om förlängd häktningstid”
Publicerat

JO:s årsapport för Opcat – Fortsatta isoleringar av häktade i Sverige

Isoleringen i svenska häkten fortsätter trots omfattande kritik.

Idag, den 19 oktober, presenterar Justitieombudsmannen (JO) dess årsrapport för Opcat-verksamheten under 2019. Opcat är ett tilläggsprotokoll till FN:s tortyrkonvention. JO har sedan 2011 fullgjort det särskilda uppdraget som nationellt besöksorgan. Verksamheten utgörs av regelbundna inspektioner men även dialogmöten med företrädare för Kriminalvården, SIS och IVO.

I rapporten redogörs bland annat för viktiga iakttagelser i samband med inspektioner hos myndigheter som har i uppdrag att ta emot frihetsberövade. I rapporten redovisas iakttagelser och uttalanden som rör situationen för bland annat intagna i häkten, kriminalvårdsanstalter, SIS-institutioner, Migrationsverkets förvar, Polismyndighetens arrester samt patienter inom psykiatriska och rättspsykiatriska tvångsvårdsinrättningar. I det följande kommer jag att särskilt fokusera på situationen för häktade, för att på så vis återknyta till min tidigare artikel. Anledningen är främst av tids- och utrymmesskäl; det ska dock poängteras att rättssäkerheten och den enskildes mänskliga rättigheter är minst lika viktiga för den som arresterats, är intagen i kriminalvårdsanstalt, befinner sig på Migrationsrättens förvar eller i någon form av tvångsvårdsinrättning.

Fortsätt läsa ”JO:s årsapport för Opcat – Fortsatta isoleringar av häktade i Sverige”
Publicerat

Häktningstid är en fråga om mänskliga rättigheter, inte en fråga om resurser

I snart tre decennier har staten Sverige tilldelats kritik för behandlingen av misstänkta häktade med anledning av brott. Kritiken har främst varit internationell, från bland annat Europarådets tortyrkommission (CPT) och FN:s tortyrkommission (CAT), men även nationell (Barnombudsmannen, Advokatsamfundet m.fl.). Kritiken har avsett bland annat avsaknaden av längsta häktningstid och den förekommande restriktionsisoleringen. I maj 2015 besökte representanter för CPT Sverige för att kontrollera behandlingen av häktade och fängslade. I den efterföljande rapporten uttalades att trots pågående dialog med Sverige, uppvisades en i stort sett oförminskad restriktionsbeläggning och inga förbättringstecken. I CAT:s senaste rapport uttrycktes en oro över att det i Sverige saknas tidsgränser för hur länge en misstänkt får vara häktad.

Fortsätt läsa ”Häktningstid är en fråga om mänskliga rättigheter, inte en fråga om resurser”