Sista terminen – dags att hitta jobb!

Nu är jag inne på sista terminen av juristprogrammet vid Lunds universitet. Under våren skriver jag mitt examensarbete som handlar om häktning av unga lagöverträdare. I arbetet utreder jag om de ändringar som föreslagits är tillräckliga för att Sverige inte ska erhålla fortsatt kritik av internationella kontrollorgan samt om förslaget är förenligt med Barnkonventionen. I juni tar jag min juristexamen. Jag har sedan nyligen även en examen i handelsrätt, affärsjuridisk inriktning.

Under en stor del av min utbildning har jag arbetat för företaget Lawline. Jag började som ideell rådgivare. Därefter avancerade jag till expressrådgivare, innefattande att besvara juridiska frågeställningar till betalande klienter. Genom åren har jag även fått ytterligare ansvar genom att jag varit regionansvarig (först Lund, därefter Umeå), ansvarig för företagets betaltjänster samt nu mot slutet har jag även tidvis arbetat som biträdande jurist på distans. Jag är den rådgivare inom Lawline som besvarat flest kunder någonsin, f.n. drygt 2.000 frågor. Hälften av dessa har varit till betalande kunder varav en stor del även har innefattat klientkontakt per telefon.

I samband med min examen i juni är det däremot dags för mig att gå vidare. Är du en arbetsgivare i Skåne som är i behov av en biträdande jurist? Jag är särskilt intresserad av humanjuridik (straff, migration, familjerätt) men öppen för förslag. Inom affärsjuridiken är jag särskilt intresserad av immaterialrätt. Jag är van vid att hålla ett högt tempo och många bollar i luften. Som synes har jag arbetat parallellt med mina studier, samtidigt har jag i perioder läst 200% och ändå uppnått goda studieresultat. Jag är boende mitt i Skåne och tar mig enkelt till orter såsom Malmö, Lund, Helsingborg m.m. Skriv till mig, antingen genom mitt kontaktformulär eller i sociala medier. Kanske ses vi för en intervju?

En examen klar, en examen kvar!

Under hösten 2020 har jag parallellt med juristprogrammet skrivit min kandidatuppsats i handelsrätt, affärsjuridisk inriktning. I mitt arbete undersöker jag om de ändrade åtalsprövningsreglerna i upphovsrättslagen innebär att straffhotet vid upphovsrättsliga intrång minskat. I och med att min uppsats är godkänd har jag numera en kandidatexamen i handelsrätt. Under våren skriver jag mitt examensarbete på juristprogrammet med juristexamen till sommaren. Därav; en examen klar, en examen kvar.

För den som är intresserad av att läsa min uppsats om åtalsprövningsregler i upphovsrättslagen finns den tillgänglig under publikationer.

Glöm aldrig oskyldighetspresumtionen

Nyligen greps en känd svensk rap-artist misstänkt för stämpling till människorov. Även om artistens namn lätt kan hittas genom Google väljer jag i det följande att inte hänga ut honom. Mitt inlägg i debatten är inte avhängigt av vem den misstänkte är per namn utan vad utgångspunkten alltid måste vara för den som är misstänkt för brott.

Rap-artisten är ung och uppvuxen i en förort till Stockholm. Han har figurerat i media, både utifrån brottsmisstankar och utifrån sin musik. Mannen har suttit i fängelse för grovt vapenbrott och han påstås av polisen ha varit ledande medlem av ett kriminellt nätverk. Nyårsnatten till 2020 greps mannen misstänkt för mord men släpptes i mars 2020. Efter vad som rapporterats i media släpptes han ur häktet då misstankarna avskrivits i brist på bevis.

Fortsätt läsa ”Glöm aldrig oskyldighetspresumtionen”

Domstolsförhandlingar under pandemin bör inte hållas till varje pris

Idag publiceras en debattartikel av mig i Dagens juridik, texten i dess helhet kan läsas nedan i mitt inlägg eller på följande länk.

(Uppdatering 2021-01-04: Min artikel är numera låst på Dagens juridik och endast för premiummedlemmar. Det går däremot att läsa den på min sida genom att klicka på Fortsätt läsa nedan).

Debattartikeln är skriven utifrån rådande världsläge och den pandemi vi befinner oss i. För att exemplifiera hänvisar jag till ett pågående mål i Göteborgs tingsrätt där det beslutats om en förhandling om sjuttio dagar, med start januari 2021. Flera av de inblandade tillhör riskgrupper utifrån ålder och/eller hälsa. Det finns i målet ingen som är frihetsberövad eller andra skäl till att målet är brådskande. Målet är ett bra exempel på hur det kan se ut just nu, men säkerligen inte det enda. Det kan å min mening ifrågasättas om det bör hållas förhandlingar som denna, när det i övrigt rekommenderas att vi ska ställa in, boka av och skjuta upp. Efter att artikeln skickades in till Dagens juridik har det under morgonen gått ut information om att bland annat Södertörns tingsrätt tillåter domare och nämndemän att bära visir under förhandlingen. Detta åskådliggör väl vilken allvarlig situation vi befinner oss i. Alla måste ta ansvar. Det kan givetvis finnas skäl att genomföra förhandlingar även under pandemin, exempelvis när det finns tilltalade som är isoleringshäktade. Det bör däremot inte hållas förhandlingar till varje pris.

Fortsätt läsa ”Domstolsförhandlingar under pandemin bör inte hållas till varje pris”

Intresserad av mer om mig?

Jag har idag, den 4 november 2020, uppdaterat min sida med information under flikarna Om mig och Utbildning. För närvarande skriver jag en kandidatuppsats i handelsrätt/affärsjuridik med inriktning mot immaterialrätt och grovt upphovsrättsbrott. Uppsatsen är tänkt att utmynna i en kandidatexamen i handelsrätt januari 2021. Samtidigt läser jag näst sista terminen på juristprogrammet. Våren 2021 är det tänkt att jag ska skriva mitt examensarbete för en juristexamen i juni samma år. För den som vill komma i kontakt med mig finns det möjlighet att nå mig via mitt kontaktformulär eller via sociala medier.

Lagrådet avstyrker justitieutskottets förslag om förlängd häktningstid

Justitieutskottets förslag om en längsta häktningstid om nio månader riskerar att öka häktningstiderna jämfört med idag.

Som jag skrivit om tidigare överlämnades i mars 2020 propositionen Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering (prop. 2019/20:129) till riksdagen. I propositionen föreslogs bland annat att den som är misstänkt för brott som utgångspunkt ska få vara häktad som längt sex månader fram till dess att åtal väcks. Tidsgränsen föreslogs möjlig att överskrida vid synnerliga skäl. I juni lämnades promemorian Förlängning av föreslagna tidsgränser för häktning ut för remissyttranden. I promemorian föreslogs av justitieutskottet istället en yttersta tidsgräns om nio månader, dock fortfarande med möjlighet till förlängning vid synnerliga skäl. Den 22 oktober beslutade utskottet att inhämta Lagrådets yttrande. Igår, den 3 november, presenterades Lagrådets bedömning.

Fortsätt läsa ”Lagrådet avstyrker justitieutskottets förslag om förlängd häktningstid”

JO:s årsapport för Opcat – Fortsatta isoleringar av häktade i Sverige

Isoleringen i svenska häkten fortsätter trots omfattande kritik.

Idag, den 19 oktober, presenterar Justitieombudsmannen (JO) dess årsrapport för Opcat-verksamheten under 2019. Opcat är ett tilläggsprotokoll till FN:s tortyrkonvention. JO har sedan 2011 fullgjort det särskilda uppdraget som nationellt besöksorgan. Verksamheten utgörs av regelbundna inspektioner men även dialogmöten med företrädare för Kriminalvården, SIS och IVO.

I rapporten redogörs bland annat för viktiga iakttagelser i samband med inspektioner hos myndigheter som har i uppdrag att ta emot frihetsberövade. I rapporten redovisas iakttagelser och uttalanden som rör situationen för bland annat intagna i häkten, kriminalvårdsanstalter, SIS-institutioner, Migrationsverkets förvar, Polismyndighetens arrester samt patienter inom psykiatriska och rättspsykiatriska tvångsvårdsinrättningar. I det följande kommer jag att särskilt fokusera på situationen för häktade, för att på så vis återknyta till min tidigare artikel. Anledningen är främst av tids- och utrymmesskäl; det ska dock poängteras att rättssäkerheten och den enskildes mänskliga rättigheter är minst lika viktiga för den som arresterats, är intagen i kriminalvårdsanstalt, befinner sig på Migrationsrättens förvar eller i någon form av tvångsvårdsinrättning.

Fortsätt läsa ”JO:s årsapport för Opcat – Fortsatta isoleringar av häktade i Sverige”

Villkorlig frigivning i endast undantagsfall – ett populistiskt förslag i ett repressivt samhälle

Den 14 oktober 2020 lämnade Moderaterna in en motion till riksdagen med förslaget att villkorlig frigivning av den som är fängelsedömd endast ska förekomma undantagsvis och tidigast efter tre fjärdedelar av strafftiden. Vidare föreslås att den som återfallit i brott inte ska omfattas av möjligheten till villkorlig frigivning överhuvudtaget. Enligt Moderaterna ska särskilt vägran att delta i återfallsförebyggande åtgärder få större konsekvenser och att en betydande del av den villkorliga frigivningen i regel bör skjutas upp när det blir aktuellt att tillämpa det som föreslås. Även vägran att delta i medicinsk behandling och studier ska enligt Moderaternas bedömning eventuellt utgöra skäl för att skjuta upp den villkorliga frigivningen (motion till riksdagen 2021/21:3730).

Fortsätt läsa ”Villkorlig frigivning i endast undantagsfall – ett populistiskt förslag i ett repressivt samhälle”

Häktningstid är en fråga om mänskliga rättigheter, inte en fråga om resurser

I snart tre decennier har staten Sverige tilldelats kritik för behandlingen av misstänkta häktade med anledning av brott. Kritiken har främst varit internationell, från bland annat Europarådets tortyrkommission (CPT) och FN:s tortyrkommission (CAT), men även nationell (Barnombudsmannen, Advokatsamfundet m.fl.). Kritiken har avsett bland annat avsaknaden av längsta häktningstid och den förekommande restriktionsisoleringen. I maj 2015 besökte representanter för CPT Sverige för att kontrollera behandlingen av häktade och fängslade. I den efterföljande rapporten uttalades att trots pågående dialog med Sverige, uppvisades en i stort sett oförminskad restriktionsbeläggning och inga förbättringstecken. I CAT:s senaste rapport uttrycktes en oro över att det i Sverige saknas tidsgränser för hur länge en misstänkt får vara häktad.

Fortsätt läsa ”Häktningstid är en fråga om mänskliga rättigheter, inte en fråga om resurser”