En human kriminalvård för en bättre väg ut

Magasinet Paragraf har i det senaste publicerat två debattartiklar från intagna på svenska kriminalvårdsanstalter. Det följande inlägget är för att belysa dessa; det är viktigt att intagna ges möjlighet att komma till tals i media. Läs dem gärna! Syftet med svensk kriminalvård är inte enkom att inkapacitera och straffa den som begått brott; det finns en grundtanke om vård och att den som begått brott ska komma bättre ut.

Fortsätt läsa ”En human kriminalvård för en bättre väg ut”

Misstänkt, ung och inlåst

Uppdatering 2021-06-09: Uppsatsen finns nu att hämta direkt i LUP Student Papers.

Den 3 juni försvarade jag mitt examensarbete inom ramen för juristprogrammet. Uppsatsen är godkänd och i väntan på publicering i LUP Student Papers, finns den för nedladdning direkt via denna länk eller under publikationer.

Uppsatsen utgör en kritisk granskning av de nya häktningsreglerna för barn med hänsyn till kraven i Europarådets antitortyrkonvention, FN:s antitortyrkonvention och barnkonventionen. Syftet är att beskriva och analysera de nya häktningsreglerna för barn som beslutats träda i kraft den 1 juli 2021. Parallellt med utarbetandet av nya häktningsregler för barn har barnkonventionen inkorporerats i svensk rätt. De frågeställningar som besvaras är:

  • Är de nya häktningsreglerna för barn tillräckliga för att undslippa fortsatt kritik från internationella konventionskommittéer?
  • Har barnkonventionens inkorporering i svensk lag inneburit någon skillnad vid häktning av barn?

Läs gärna och återkom om du undrar över något! Jag kan kontaktas via sociala medier, eller genom kontakt på hemsidan.

Inte längre juriststudent!

Idag, torsdagen den 3 juni, har jag försvarat mitt examensarbete om nya häktningsregler för barn. Min uppsats är godkänd och jag är nu i (del)mål. Jag kan ta ut min juristexamen!

Fyra år på juridiska fakulteten i Lund har gått fort. På den tiden har jag lyckats med att parallellt även ta en examen i handelsrätt. Samtidigt som jag arbetat mer eller mindre heltid. Jag kommer inom kort, efter att min andra inlämning av uppsatsen skett, publicera den här i väntan på publicering i LUP Student Papers. Snart är det dags för mig med nya utmaningar och att börja på advokatbyrå!

Examensarbetet om häktning av barn klart!

Under våren har jag skrivit mitt examensarbete inom ramen för juristutbildningen. Uppsatsen är inlämnad och ska försvaras under vecka 22; därefter kommer den att publiceras.

Mitt examensarbete handlar om de nya häktningsreglerna för barn. Syftet med uppsatsen var dels att utreda huruvida de nya reglerna är tillräckliga för att Sverige ska undslippa fortsatt kritik från internationella konventioner, dels att undersöka om barnkonventionens inkorporering i svensk rätt medfört någon skillnad vid häktning av barn. Sett till dess mediala uppmärksamhet riktades särskilt fokus på tidsgränser för häktning av barn.

Min slutsats är att vissa av de förändringar det beslutats om möter den internationella kritiken. Exempelvis införs det den 1 juli 2021 en rätt för barn till en mellanmänsklig kontakt minst fyra timmar per dag. Syftet är att barn inte ska hållas isolerade, trots restriktioner. Vissa av de internationella rekommendationerna uppfylls däremot inte alls (exempelvis alternativ till häkte).

Fortsätt läsa ”Examensarbetet om häktning av barn klart!”

Hemliga tvångsmedel av preventiva skäl

I dagens Expressen publicerades en debattartikel undertecknad Moderaternas rättspolitiska talesperson. I korthet gick artikeln ut på att Moderaterna kraftigt vill utöka polisens befogenheter att avlyssna kriminella gäng och använda sig av hemlig dataavläsning för att komma åt deras kommunikation. Det i sig är måhända inte anmärkningsvärt. Desto mer anmärkningsvärt att det samtidigt uttalas att:

”En verkligt mönsterbrytande åtgärd mot gängbrottsligheten skulle vara att göra det möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot aktiva gängmedlemmar även utan konkret brottsmisstanke. Man kan kalla en sådan lagstiftning preventiv.

Det skulle alltså handla alltså om att avlyssna individer som driver den organiserade brottsligheten för att kunna slå till just mot dem. För övrigt är detta ett verktyg som flera gånger har efterlysts av rikspolischefen, senast på ett möte i riksdagens justitieutskott i slutet på februari.”

Fortsätt läsa ”Hemliga tvångsmedel av preventiva skäl”

Tidsgränser för häktning – kommer det att göra skillnad?

Under dagen har Svenska Dagbladet rapporterat att det för tillfället finns en majoritet i riksdagen för att införa tidsgränser för häktning. Svenska häktningsregler har såväl nationellt som internationellt under decennier fått kritik. Kritiken har framför allt kommit från internationella kontrollorgan anknutna till konventioner Sverige antagit och ratificerat; Europarådets antitortyrkonvention, FN:s antitortyrkonvention och barnkonventionen. Kritiken har i mångt och mycket avsett den omfattande restriktionsanvändningen där häktade (och inte dömda) beläggs med inskränkningar i kontakten med omvärlden. Restriktionerna medför i regel att den häktade isoleras i sitt bostadsrum 23 av dygnets 24 timmar. En timme medges till promenad utomhus, i ensamhet.

Kritik har därutöver riktats mot att det i Sverige saknas tidsgränser för hur länge en misstänkt kan vara häktad. I nuläget styrs den längsta häktningstiden ytterst av den s.k. proportionalitetsprincipen; den som är häktad ska helt enkelt inte vara häktad längre än vad det förväntade straffet kan bli. I praktiken medför det att misstänkta i Sverige kan sitta häktade väldigt lång tid, i vissa fall i flera år. Dessutom isolerade från omvärlden och mänsklig kontakt.

Fortsätt läsa ”Tidsgränser för häktning – kommer det att göra skillnad?”

Sista terminen – dags att hitta jobb!

Nu är jag inne på sista terminen av juristprogrammet vid Lunds universitet. Under våren skriver jag mitt examensarbete som handlar om häktning av unga lagöverträdare. I arbetet utreder jag om de ändringar som föreslagits är tillräckliga för att Sverige inte ska erhålla fortsatt kritik av internationella kontrollorgan samt om förslaget är förenligt med Barnkonventionen. I juni tar jag min juristexamen. Jag har sedan nyligen även en examen i handelsrätt, affärsjuridisk inriktning.

Under en stor del av min utbildning har jag arbetat för företaget Lawline. Jag började som ideell rådgivare. Därefter avancerade jag till expressrådgivare, innefattande att besvara juridiska frågeställningar till betalande klienter. Genom åren har jag även fått ytterligare ansvar genom att jag varit regionansvarig (först Lund, därefter Umeå), ansvarig för företagets betaltjänster samt nu mot slutet har jag även tidvis arbetat som biträdande jurist på distans. Jag är den rådgivare inom Lawline som besvarat flest kunder någonsin, f.n. drygt 2.000 frågor. Hälften av dessa har varit till betalande kunder varav en stor del även har innefattat klientkontakt per telefon.

I samband med min examen i juni är det däremot dags för mig att gå vidare. Är du en arbetsgivare i Skåne som är i behov av en biträdande jurist? Jag är särskilt intresserad av humanjuridik (straff, migration, familjerätt) men öppen för förslag. Inom affärsjuridiken är jag särskilt intresserad av immaterialrätt. Jag är van vid att hålla ett högt tempo och många bollar i luften. Som synes har jag arbetat parallellt med mina studier, samtidigt har jag i perioder läst 200% och ändå uppnått goda studieresultat. Jag är boende mitt i Skåne och tar mig enkelt till orter såsom Malmö, Lund, Helsingborg m.m. Skriv till mig, antingen genom mitt kontaktformulär eller i sociala medier. Kanske ses vi för en intervju?

En examen klar, en examen kvar!

Under hösten 2020 har jag parallellt med juristprogrammet skrivit min kandidatuppsats i handelsrätt, affärsjuridisk inriktning. I mitt arbete undersöker jag om de ändrade åtalsprövningsreglerna i upphovsrättslagen innebär att straffhotet vid upphovsrättsliga intrång minskat. I och med att min uppsats är godkänd har jag numera en kandidatexamen i handelsrätt. Under våren skriver jag mitt examensarbete på juristprogrammet med juristexamen till sommaren. Därav; en examen klar, en examen kvar.

För den som är intresserad av att läsa min uppsats om åtalsprövningsregler i upphovsrättslagen finns den tillgänglig under publikationer.

Glöm aldrig oskyldighetspresumtionen

Nyligen greps en känd svensk rap-artist misstänkt för stämpling till människorov. Även om artistens namn lätt kan hittas genom Google väljer jag i det följande att inte hänga ut honom. Mitt inlägg i debatten är inte avhängigt av vem den misstänkte är per namn utan vad utgångspunkten alltid måste vara för den som är misstänkt för brott.

Rap-artisten är ung och uppvuxen i en förort till Stockholm. Han har figurerat i media, både utifrån brottsmisstankar och utifrån sin musik. Mannen har suttit i fängelse för grovt vapenbrott och han påstås av polisen ha varit ledande medlem av ett kriminellt nätverk. Nyårsnatten till 2020 greps mannen misstänkt för mord men släpptes i mars 2020. Efter vad som rapporterats i media släpptes han ur häktet då misstankarna avskrivits i brist på bevis.

Fortsätt läsa ”Glöm aldrig oskyldighetspresumtionen”

Domstolsförhandlingar under pandemin bör inte hållas till varje pris

Idag publiceras en debattartikel av mig i Dagens juridik, texten i dess helhet kan läsas nedan i mitt inlägg eller på följande länk.

(Uppdatering 2021-01-04: Min artikel är numera låst på Dagens juridik och endast för premiummedlemmar. Det går däremot att läsa den på min sida genom att klicka på Fortsätt läsa nedan).

Debattartikeln är skriven utifrån rådande världsläge och den pandemi vi befinner oss i. För att exemplifiera hänvisar jag till ett pågående mål i Göteborgs tingsrätt där det beslutats om en förhandling om sjuttio dagar, med start januari 2021. Flera av de inblandade tillhör riskgrupper utifrån ålder och/eller hälsa. Det finns i målet ingen som är frihetsberövad eller andra skäl till att målet är brådskande. Målet är ett bra exempel på hur det kan se ut just nu, men säkerligen inte det enda. Det kan å min mening ifrågasättas om det bör hållas förhandlingar som denna, när det i övrigt rekommenderas att vi ska ställa in, boka av och skjuta upp. Efter att artikeln skickades in till Dagens juridik har det under morgonen gått ut information om att bland annat Södertörns tingsrätt tillåter domare och nämndemän att bära visir under förhandlingen. Detta åskådliggör väl vilken allvarlig situation vi befinner oss i. Alla måste ta ansvar. Det kan givetvis finnas skäl att genomföra förhandlingar även under pandemin, exempelvis när det finns tilltalade som är isoleringshäktade. Det bör däremot inte hållas förhandlingar till varje pris.

Fortsätt läsa ”Domstolsförhandlingar under pandemin bör inte hållas till varje pris”