Kriminalvården har i dagarna publicerat en kartläggning av häktade barn och ungdomar mellan åren 2019-2020. Kartläggningen anknyter till viss del till det examensarbete jag skrev vid slutet av min juristutbildning. Mitt avslutande examensarbete utgjorde en kritisk granskning av de nya häktningsreglerna för barn med hänsyn till kraven i Europarådets antitortyrkonvention, FN:s antitortyrkonvention och barnkonventionen. Min slutsats av arbetet blev att vissa av de förändringar som då skulle träda i kraft möter den internationella kritiken Sverige tidigare fått vidkännas. Genom att det beslutats att häktade barn ska ha rätt till en mellanmänsklig kontakt minst fyra timmar per dag, ska det inte längre förekomma isolering av barn.
Fortsätt läsa ”Kartläggning av häktade barn och ungdomar”LVU och fenomenet uppväxtplaceringar
I mitt yrke stöter jag ofta på föräldrar till barn som placerats enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). LVU är en lagstiftning som möjliggör att tvångsomhänderta barn och placera dem i familjehem. Omhändertagande kan ske antingen på grund av hemförhållanden eller på grund av den unges beteende. Utgångspunkten enligt LVU är att när vård med stöd av lagen inte längre behövs, ska socialnämnden besluta att vården ska upphöra (21 § LVU). Intentionen är att barn ska återförenas med sina föräldrar när syftet med vården har uppnåtts (prop. 2002/03:53 s. 84). Vården som ges utanför den unges hem ska ingå som en del i en samlad behandling med syftet att så långt möjligt skapa förutsättningar för den unge att återknyta gemenskapen med familjen under trygga förhållanden (prop. 1979/80:1 del A s. 215 och 501). Det beskrivna utgör den s.k. återföreningsprincipen.
Med detta inlägg vill jag åskådliggöra ett fenomen som nyligen uppmärksammades i en artikel i Förvaltningsrättslig tidskrift. I artikeln Uppväxtplaceringar – gråzon eller frizon för barnets bästa? uppmärksammar författarna Allison Östlund, Håkan Gustafsson och Sebastian Wejedal problematiken kring s.k. uppväxtplaceringar. Fenomenet uppväxtplaceringar är inte reglerat i lag, oavsett det förekommer det alltjämt. Uppväxtplaceringar innebär att socialtjänsten betraktar en familjehemsplacering som permanent och slutar att verka för en återförening mellan barnet och dess föräldrar.
Fortsätt läsa ”LVU och fenomenet uppväxtplaceringar”Världens bästa jobb!
Sedan jag tog min examen från juristprogrammet har jag arbetat som biträdande jurist på Advokatbolaget Opus, Malmö. Jag har nu kommit in i arbetet ordentligt, haft förhandlingar i domstol och mycket klientkontakt. Arbetet är verkligen världens bästa; det är en ynnest att få arbeta med det man trivs med och att få hjälpa de som är utsatta och befinner sig i någon form av kris.
Som biträdande jurist åtar jag mig uppdrag som offentligt biträde i förvars- och utvisningsärenden, målsägandebiträde och särskild företrädare för barn. Jag åtar mig även familjerättsliga mål om vårdnad, boende och umgänge med barn, samt tvångsomhändertaganden enligt LVU, LPT och LVM. Jag är öppen för alla dessa uppdrag, i det rådande har jag haft särskilt fokus på vårdnadsmål och tvångsomhändertaganden. Att jag åtar mig dessa uppdrag innebär att den som är intresserad kan begära att få mig förordnad som offentligt biträde (migrationsmål och tvångsmål) eller att jag kan anlitas i mål om vårdnad, boende och umgänge. När det gäller de senare finns det ofta möjlighet till finansiering med rättsskyddet i hemförsäkringen alt. statlig rättshjälp.
Behöver du som läser detta hjälp, går det bra att kontakta mig så ser vi till att det bokas in ett möte. Det går även att begära att jag ska förordnas som offentligt biträde. Även om jag utgår från Malmö reser jag mycket inom Sverige och jag åtar mig inte bara uppdrag i regionen. För att nå mig, se fliken kontakt ovan. Eller använd uppgifterna från mitt visitkort på bilden!
Fortsatt kritik mot förhållandena i svenska häkten
Idag publicerades den senaste rapporten från Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) om förhållandena i (bland annat) svenska häkten. Även om det finns en del positivt utdelas det fortsatt kritik mot häktningsinstitutet i sig och den omfattande användningen av restriktioner. Något Sverige fått kritik för under väldigt lång tid.
Intressant läsning för den som är intresserad, själv ska jag fördjupa mig i rapporten så fort tid finnes och skriva ett längre inlägg. För den som är intresserad kan rapporten i dess helhet läsas på:
https://www.coe.int/sv/web/cpt/-/the-cpt-publishes-report-on-sweden
För den som är intresserad av att läsa mer om häktningar och den kritik Sverige tidigare fått, läs gärna mina uppsatser under Publikationer ovan!
En human kriminalvård för en bättre väg ut
Magasinet Paragraf har i det senaste publicerat två debattartiklar från intagna på svenska kriminalvårdsanstalter. Det följande inlägget är för att belysa dessa; det är viktigt att intagna ges möjlighet att komma till tals i media. Läs dem gärna! Syftet med svensk kriminalvård är inte enkom att inkapacitera och straffa den som begått brott; det finns en grundtanke om vård och att den som begått brott ska komma bättre ut.
Fortsätt läsa ”En human kriminalvård för en bättre väg ut”Misstänkt, ung och inlåst
Uppdatering 2021-06-09: Uppsatsen finns nu att hämta direkt i LUP Student Papers.
Den 3 juni försvarade jag mitt examensarbete inom ramen för juristprogrammet. Uppsatsen är godkänd och i väntan på publicering i LUP Student Papers, finns den för nedladdning direkt via denna länk eller under publikationer.
Uppsatsen utgör en kritisk granskning av de nya häktningsreglerna för barn med hänsyn till kraven i Europarådets antitortyrkonvention, FN:s antitortyrkonvention och barnkonventionen. Syftet är att beskriva och analysera de nya häktningsreglerna för barn som beslutats träda i kraft den 1 juli 2021. Parallellt med utarbetandet av nya häktningsregler för barn har barnkonventionen inkorporerats i svensk rätt. De frågeställningar som besvaras är:
- Är de nya häktningsreglerna för barn tillräckliga för att undslippa fortsatt kritik från internationella konventionskommittéer?
- Har barnkonventionens inkorporering i svensk lag inneburit någon skillnad vid häktning av barn?
Läs gärna och återkom om du undrar över något! Jag kan kontaktas via sociala medier, eller genom kontakt på hemsidan.
Inte längre juriststudent!
Idag, torsdagen den 3 juni, har jag försvarat mitt examensarbete om nya häktningsregler för barn. Min uppsats är godkänd och jag är nu i (del)mål. Jag kan ta ut min juristexamen!
Fyra år på juridiska fakulteten i Lund har gått fort. På den tiden har jag lyckats med att parallellt även ta en examen i handelsrätt. Samtidigt som jag arbetat mer eller mindre heltid. Jag kommer inom kort, efter att min andra inlämning av uppsatsen skett, publicera den här i väntan på publicering i LUP Student Papers. Snart är det dags för mig med nya utmaningar och att börja på advokatbyrå!
Examensarbetet om häktning av barn klart!
Under våren har jag skrivit mitt examensarbete inom ramen för juristutbildningen. Uppsatsen är inlämnad och ska försvaras under vecka 22; därefter kommer den att publiceras.
Mitt examensarbete handlar om de nya häktningsreglerna för barn. Syftet med uppsatsen var dels att utreda huruvida de nya reglerna är tillräckliga för att Sverige ska undslippa fortsatt kritik från internationella konventioner, dels att undersöka om barnkonventionens inkorporering i svensk rätt medfört någon skillnad vid häktning av barn. Sett till dess mediala uppmärksamhet riktades särskilt fokus på tidsgränser för häktning av barn.
Min slutsats är att vissa av de förändringar det beslutats om möter den internationella kritiken. Exempelvis införs det den 1 juli 2021 en rätt för barn till en mellanmänsklig kontakt minst fyra timmar per dag. Syftet är att barn inte ska hållas isolerade, trots restriktioner. Vissa av de internationella rekommendationerna uppfylls däremot inte alls (exempelvis alternativ till häkte).
Fortsätt läsa ”Examensarbetet om häktning av barn klart!”Hemliga tvångsmedel av preventiva skäl
I dagens Expressen publicerades en debattartikel undertecknad Moderaternas rättspolitiska talesperson. I korthet gick artikeln ut på att Moderaterna kraftigt vill utöka polisens befogenheter att avlyssna kriminella gäng och använda sig av hemlig dataavläsning för att komma åt deras kommunikation. Det i sig är måhända inte anmärkningsvärt. Desto mer anmärkningsvärt att det samtidigt uttalas att:
”En verkligt mönsterbrytande åtgärd mot gängbrottsligheten skulle vara att göra det möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot aktiva gängmedlemmar även utan konkret brottsmisstanke. Man kan kalla en sådan lagstiftning preventiv.
Det skulle alltså handla alltså om att avlyssna individer som driver den organiserade brottsligheten för att kunna slå till just mot dem. För övrigt är detta ett verktyg som flera gånger har efterlysts av rikspolischefen, senast på ett möte i riksdagens justitieutskott i slutet på februari.”
Fortsätt läsa ”Hemliga tvångsmedel av preventiva skäl”Tidsgränser för häktning – kommer det att göra skillnad?
Under dagen har Svenska Dagbladet rapporterat att det för tillfället finns en majoritet i riksdagen för att införa tidsgränser för häktning. Svenska häktningsregler har såväl nationellt som internationellt under decennier fått kritik. Kritiken har framför allt kommit från internationella kontrollorgan anknutna till konventioner Sverige antagit och ratificerat; Europarådets antitortyrkonvention, FN:s antitortyrkonvention och barnkonventionen. Kritiken har i mångt och mycket avsett den omfattande restriktionsanvändningen där häktade (och inte dömda) beläggs med inskränkningar i kontakten med omvärlden. Restriktionerna medför i regel att den häktade isoleras i sitt bostadsrum 23 av dygnets 24 timmar. En timme medges till promenad utomhus, i ensamhet.
Kritik har därutöver riktats mot att det i Sverige saknas tidsgränser för hur länge en misstänkt kan vara häktad. I nuläget styrs den längsta häktningstiden ytterst av den s.k. proportionalitetsprincipen; den som är häktad ska helt enkelt inte vara häktad längre än vad det förväntade straffet kan bli. I praktiken medför det att misstänkta i Sverige kan sitta häktade väldigt lång tid, i vissa fall i flera år. Dessutom isolerade från omvärlden och mänsklig kontakt.
Fortsätt läsa ”Tidsgränser för häktning – kommer det att göra skillnad?”