Jag har idag, den 4 november 2020, uppdaterat min sida med information under flikarna Om mig och Utbildning. För närvarande skriver jag en kandidatuppsats i handelsrätt/affärsjuridik med inriktning mot immaterialrätt och grovt upphovsrättsbrott. Uppsatsen är tänkt att utmynna i en kandidatexamen i handelsrätt januari 2021. Samtidigt läser jag näst sista terminen på juristprogrammet. Våren 2021 är det tänkt att jag ska skriva mitt examensarbete för en juristexamen i juni samma år. För den som vill komma i kontakt med mig finns det möjlighet att nå mig via mitt kontaktformulär eller via sociala medier.
Lagrådet avstyrker justitieutskottets förslag om förlängd häktningstid
Som jag skrivit om tidigare överlämnades i mars 2020 propositionen Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering (prop. 2019/20:129) till riksdagen. I propositionen föreslogs bland annat att den som är misstänkt för brott som utgångspunkt ska få vara häktad som längt sex månader fram till dess att åtal väcks. Tidsgränsen föreslogs möjlig att överskrida vid synnerliga skäl. I juni lämnades promemorian Förlängning av föreslagna tidsgränser för häktning ut för remissyttranden. I promemorian föreslogs av justitieutskottet istället en yttersta tidsgräns om nio månader, dock fortfarande med möjlighet till förlängning vid synnerliga skäl. Den 22 oktober beslutade utskottet att inhämta Lagrådets yttrande. Igår, den 3 november, presenterades Lagrådets bedömning.
Fortsätt läsa ”Lagrådet avstyrker justitieutskottets förslag om förlängd häktningstid”JO:s årsapport för Opcat – Fortsatta isoleringar av häktade i Sverige
Idag, den 19 oktober, presenterar Justitieombudsmannen (JO) dess årsrapport för Opcat-verksamheten under 2019. Opcat är ett tilläggsprotokoll till FN:s tortyrkonvention. JO har sedan 2011 fullgjort det särskilda uppdraget som nationellt besöksorgan. Verksamheten utgörs av regelbundna inspektioner men även dialogmöten med företrädare för Kriminalvården, SIS och IVO.
I rapporten redogörs bland annat för viktiga iakttagelser i samband med inspektioner hos myndigheter som har i uppdrag att ta emot frihetsberövade. I rapporten redovisas iakttagelser och uttalanden som rör situationen för bland annat intagna i häkten, kriminalvårdsanstalter, SIS-institutioner, Migrationsverkets förvar, Polismyndighetens arrester samt patienter inom psykiatriska och rättspsykiatriska tvångsvårdsinrättningar. I det följande kommer jag att särskilt fokusera på situationen för häktade, för att på så vis återknyta till min tidigare artikel. Anledningen är främst av tids- och utrymmesskäl; det ska dock poängteras att rättssäkerheten och den enskildes mänskliga rättigheter är minst lika viktiga för den som arresterats, är intagen i kriminalvårdsanstalt, befinner sig på Migrationsrättens förvar eller i någon form av tvångsvårdsinrättning.
Fortsätt läsa ”JO:s årsapport för Opcat – Fortsatta isoleringar av häktade i Sverige”Villkorlig frigivning i endast undantagsfall – ett populistiskt förslag i ett repressivt samhälle
Den 14 oktober 2020 lämnade Moderaterna in en motion till riksdagen med förslaget att villkorlig frigivning av den som är fängelsedömd endast ska förekomma undantagsvis och tidigast efter tre fjärdedelar av strafftiden. Vidare föreslås att den som återfallit i brott inte ska omfattas av möjligheten till villkorlig frigivning överhuvudtaget. Enligt Moderaterna ska särskilt vägran att delta i återfallsförebyggande åtgärder få större konsekvenser och att en betydande del av den villkorliga frigivningen i regel bör skjutas upp när det blir aktuellt att tillämpa det som föreslås. Även vägran att delta i medicinsk behandling och studier ska enligt Moderaternas bedömning eventuellt utgöra skäl för att skjuta upp den villkorliga frigivningen (motion till riksdagen 2021/21:3730).
Fortsätt läsa ”Villkorlig frigivning i endast undantagsfall – ett populistiskt förslag i ett repressivt samhälle”Häktningstid är en fråga om mänskliga rättigheter, inte en fråga om resurser
I snart tre decennier har staten Sverige tilldelats kritik för behandlingen av misstänkta häktade med anledning av brott. Kritiken har främst varit internationell, från bland annat Europarådets tortyrkommission (CPT) och FN:s tortyrkommission (CAT), men även nationell (Barnombudsmannen, Advokatsamfundet m.fl.). Kritiken har avsett bland annat avsaknaden av längsta häktningstid och den förekommande restriktionsisoleringen. I maj 2015 besökte representanter för CPT Sverige för att kontrollera behandlingen av häktade och fängslade. I den efterföljande rapporten uttalades att trots pågående dialog med Sverige, uppvisades en i stort sett oförminskad restriktionsbeläggning och inga förbättringstecken. I CAT:s senaste rapport uttrycktes en oro över att det i Sverige saknas tidsgränser för hur länge en misstänkt får vara häktad.
Fortsätt läsa ”Häktningstid är en fråga om mänskliga rättigheter, inte en fråga om resurser”